Oavsett hur gammal man är, hur mycket man upplevt och hur mycket man lärt sig, så finns det alltid något nytt att uppleva och något nytt att lära sig. Vi människor har privilegiet att kunna växa hela tiden, det finns så mycket att göra på Tellus, världen är inte så liten som den brukar kännas ibland. Det finns så mycket, det handlar om att ta för sig.

sagolika varelser med
fragila vingar täckta av hänförande färger
flyger så lätt, ljudlöst med vindarna
förunderliga väsen, kuriös mystik
gåtfullt flyger de så lätt
inmundiga ambrosia ur himmelska krokusar
sväva bort med frågornas svar

Känner verkligen att jag är mitt inne i en fas av ultimat kreativitet, min del av hjärnan som innehåller fantasin jobbar non stop, får så otroligt vackra bilder i min hjärna, rörelser jag vill förverkliga och texter jag vill skriva ner. Måste verkligen ta vara på detta eftersom mitt flöde av kreativitet varierar i mängd. I höst så var jag i en kreativitetlös svacka  och skapade inte så mycket, men nu, Nuu får jag passa på :) Mår så bra av att befinna mig i en sån här härlig fas av ultimat kreativitet. Och inte nog med det så är jag kär också! Då blir jag ännu mer kreativ, skriver poesi och sätter ihop romantiska koreografier. Åh, njuter av varenda ögonblick, ljuvligt!

Har skjutit upp ett skolarbete allt för länge nu, straffet blev en sömnlös natt av intensivt pluggande. Har aldrig dygnat på en vardag förut, klockan är just nu 02:32, börjar klockan 08:10, känner verkligen hur ångesten gnager på mig och min lilla ängel på axeln säger "vad var det jag sa!, du borde pluggat i tid!" medan min lilla djävul på den andra axeln säger "skit i det, gå o lägg dig istället". Lyssnar mer på ängeln faktiskt, den har rätt och nu måste jag få detta gjort så jag kan sova gott nästa dygn. Jobbigt att jag har idrott och sen boxingträning imorn, måste nog försöka hinna klart nu så jag kan sova nån timme åtminstone, förhoppningsvis så försover jag mig inte igen, vilket jag alltid gör, varenda morgon.
Härmed lovar jag mig själv att aldrig mer skjuta upp något igen, det bådar aldrig gott.

Jag är en tänkare, på heltid. Jag tänker så otroligt mycket hela tiden. Ibland hinner jag knappt tänka klart en tanke innan en ny tanke pluppar upp. Jag brukar mestadels tänka på onödiga, lite meningslösa saker men ibland, då, då! brukar jag få sånna otroligt grymma snilleblixtar eller Jaha-upplevelser eller inblickar till svaren på mina frågor om livet. Eftersom jag har så mycket tankar så brukar jag lätt glömma bort mina grymma tankar, det är så synd. Därför skriver jag nu ner majoriteten av mina grymma tankar för att kunna titta på det och mala på ännu mer. Bloggen är ett perfekt ställe för att grubbla på saker skriftligt. När jag skriver så klarnar typ allt, jag börjar skriva automatiskt direkt från hjärnan och får reda på saker om mig själv som jag inte visste att jag visste.
Det är bra, funderar på att skriva ner mina onödiga tankar också, dom kan vara väldigt roande. Till exempel så tänkte jag här om dagen på hur det skulle vara att leva i en myrstack, det har jag tänkt på sen jag var fyra. Myrstackar fascinerar mig, tänk att gå runt där inne, som i en labyrint, labyrinter var en av de mest spännande saker jag visste när jag var barn. Har också undrat hur eucalyptoslöv smakar och hur världen skulle sett ut om himlen var gul...

foto: Sally Mann
"Jag kan inte", "Jag kommer aldrig få det", "Jag misslyckas hela tiden", visst känner du igen de här orden, visst har du intalat dig detta minst en gång i livet? Det tror jag alla har gjort, alla har någon gång tvekat på sig själva och känt sig värdelösa. Känt att man inte kan uppnå någonting, känt att drömmar bara är just det, drömmar, som aldrig går i uppfyllelse. Du har säkert jämfört dig med andra personer som lyckats med något och tänkt att du aldrig skulle kunna uppnå samma sak, hur ska jag kunna bli en världskänd miljonär eller en superintelligent forskare liksom?, sånt händer inte mig. MEN jag har funderat lääänge på det här och har kommit fram till att drömmar går i uppfyllelse bara man tror på att de kan det och kämpar för att nå sin dröm. Vad är skillnaden mellan mig och en skicklig konstnär? Jo, inget mer än att jag har för lite tro på mig själv och livets alla möjligheter, annars är vi båda precis likadana, människor som alla andra. Jag tror på att nyckeln till att nå drömmar är att tro att allt är möjligt! För det är det, det är bevisat, personer som uppnått något "omöjligt" är beviset på att drömmar går i uppfyllelse. Frågar man en framgångsrik person om deras tro på sig själva så kommer de förmodligen att säga att när de bestämde sig för att tro på sig själva så började de lyckas.
Man måste intala sig själv att allt är möjligt, det är fakta som underlättar livet så otroligt. Jag har under hela mitt liv tvekat på mig själv och känt att alla lyckats bättre än mig i allt. "Jag kommer aldrig kunna rita fint", "Jag kan inte bli lika bra som henne" eller klassikern "ingen kommer någonsin tycka jag är snygg", det är tankar jag haft under min tonårsperiod, och jag kan stolt säga att allt det jag inte trodde kunde hända mig faktiskt hände när jag började bygga upp min självkänsla. I början så intalade jag mig själv hur bra jag faktiskt är på vissa saker, hur mycket jag bättrar mig när jag kämpar och hur vacker jag blir varje gång jag ser mig i spegeln och säger att jag har underbara smilegropar. Jag tog åt mig varenda komplimang jag ärligt gav mig själv, varje gång jag lyckades med något litet så ökade mitt självförtroende som i sin tur fick mig att uppnå ännu mer saker eftersom jag visste att det var möjligt, och så hamnade jag i en god cirkel. Men ibland fick jag återfall och kände mig urusel, utvecklade min ångest och mådde skit, fast jag reste mig upp varje gång, tänkte på att om jag lyckats såhär långt så kan jag klättra upp ur hålen och fortsätta på samma goda väg. Kan fortfarande misslyckas och få ångest ibland men jag har lärt mig hantera nedgångar bättre och vet att det alltid kommer något positivt efter något negativt, enkel fysik.
Att intala sig själv att man inte kan lyckas är det samma som att bygga höga murar runt om sig. Psyket är en stark kraft som påverkar ens liv mer än många tror. Jag tror på tankens kraft och att det är det som styr våra liv, vår egen vilja, våra tankar.

Du kan bli vad du vill, du kan få vad du vill sålänge du tror att det är möjligt. Sluta tveka och intala dig själv negativa saker!
citat ur min mattebok; "ingenting är så lätt att det inte blir svårt om det görs motvilligt"

Från början var detta en vanlig anteckningsbok av märket Moleskine, beige och tomm. Jag bestämde mig för att pimpa det, klippte ut massa favorit tattueringar ur några tattuerings tidningar och limmade fast dom. Busenkelt, förutom alla små prickar jag gjorde för hand med en tushpenna, en i taget, fick nästan epileptiska anfall medan jag gjorde det. Att massmåla prickar är nog en av de jobbigaste sakerna som finns att göra, till och med jobbigare än att försöka lirka loss pappersbitar som fastnat i skrivaren, det gjorde jag också idag. Mina nerver går i fastmotion, hela min kropp får panik när jag utsätts för jobbiga saker, prickar och fastklämda pappersbitar, fasa! Men det var värt det, resultatet blev ursnyggt! Skriver i detta lilla underverk flera gånger om dagen. Skriver om allt. Bland annat så skriver jag ner citat, hittade ett citat på en skoltoalett idag som gav mig svaret på den stora frågan "Vad är meningen med livet?" Någon underbar själ på skolan hade ristat in svaret på toalettdörren; "Meningen med livet är att ge livet mening" Självklart!, varför har jag inte tänkt på det innan?, ett steg närmare ett fulländat liv. Men så började jag fundera på vad som kan ge livet mening, det varierar nog från person till person. Mina tankar idag handlade mest om att fundera på saker som ger mitt liv mening. Kommer bombadera min blogg med inlägg som handlar just om Meningen med livet. Vill skriva massor nu, har så mycket tankar!, det svämmar över! Men måste gå o lägga mig, imorn, IMORGON, då gäller det :)

Personligt meddelande riktat till Jim Chen: Från och med nu så ska jag scanna in minst fyra konstverk i veckan gjorda av mig. Ska börja igen med konstdagbok på bloggen just för din skull käre tvilling. Hoppas du gillar det! :)

Hejsvejs sålänge, till er alla ger jag en uppgift; fundera på vad som ger/skulle kunna ge ert liv mening.

sanden under min kropp är sträv och sval, den fastnar på min solbruna hud
sandkorn i naveln och mellan tårna
solen bländar mig och omfamnar mig varmt, ser lila och rosa skuggor
innanför mina ögonlock
små droppar från de svallande vågorna snuddar vid mig då och då
ger mig behagliga rysningar
vågorna väsnas, som fåglarna, som ljuv musik
när havet slår mot klipporna
blyga vindar smeker min varma hud, svalkar så skönt
doften av saltvatten blandas med doften av saftiga honungsmeloner
värme smakar gott, mättar, tillfredställer
etsar fast minnen av smaker, dofter, ljud och känslor
åh, om jag kunde stanna i detta ögonblick...
/i

Fick reda på igår att det inte alls fastnat en taggig elefant i min hals, det var halsfluss. Har aldrig haft det innan. Jag får ta antibiotika nu, det är effektivt och min hals känns redan bättre, det dåliga är att även mina goda bakterier dödas av det, väldigt jobbigt, känner mig hängig.
Visste ni att risken att få svamp i underlivet ökar extremt vid intag av antibiotika?
Fick nyss en tanke om hur bitter jag hade varit idag om inte min underbara prins hade kommit och hållt mig sällskap hela dagen, tack sötnos! :) Det är trist att vara ensam hemma när man är sjuk, isolerad ocg uttråkad. Sist gång jag hade feber så fick jag skumma hallisar, såg gigantiska, krokiga skuggor sväva in i mitt rum, det var på den tiden då jag saknade dörr till mitt sovrum, jag fattade att det var hallisar men blev ändå rädd. Som tur är så har jag inte fått skumma hallisar den här gången. Man tänker mycket när man är sjuk, jag har tänkt så mycket att min hjärna är helt slut, orkar inte anstränga en enda hjärncell längre. Det sjukaste är att mina funderingar har mest handlat om onödiga småsaker. Igår när jag satt i akutens väntrum så funderade jag på hur det skulle vara att vara senil, alla är ju så lättirriterade och saknar tålamod när det gäller senila personer, alla senila personer måste känna sig extremt oönskade och måste nog undra varför alla blir så irriterade så fort man öppnar munnen. Men aja, jag ska kolla på Lets dance nu, måste ta tillfället i akt att jag ligger hemma och faktiskt har tid att kolla på sånt, man hinner ju aldrig med det annars.
God kväll allihopa, och ni senila personer, god kväll, god kväll, god kväll god kväll etc etc...